April 26, 2012

Aylì’u leNa’vi mì sìrey…

… ayngal tsafnetìfkeytokit omum srak? Fko tìran kxamlä tsray apxa ulte inan aylì’ut letrrtrr luke tìftxey.

Tsìk fpìl fkol futa olinan lì’uot leNa’vi srak? Fìkem lolen oer nìfkrr ulte zamene oe syivep relit tsa’uä.
Fì’u lu tstxo ponguä suteyä a txula aysä’ot a fkol sar mì senge a slu nì’Ìnglìsì kitchen fu nìToitsye Küche.
Fpolatsìl oe pelì’uteri?

Ayngal tsafnetìfkeytokit omum nìngay srak?
Ayngal aminan leNa’via payfnelì’ut? — Sunu oer fwa stawm/inan ayngeyä ayvurit…

nì’Ìnglìsì/English:
… do you know this situation? You walk through the city and read normal words.

Suddenly, you think you read some Na’vi word? This happened to me the other day and I had to take a photo.

This is the name of a group of people who build kitchens.
Which word, do you think, was I thinking about?

Do you know this kind of situation?
Which kind of words did you read? — I’d like to hear/read your stories…

nìToitsye/Deutsch:
… kennt ihr diese Situation? Man geht durch die Stadt und liest wahllos Wörter.

Plötzlich denkt man, ein Na’vi-Wort gelesen zu haben? Das ist mir letztens passiert und ich musste ein Foto davon machen.

Es ist der Name einer Firma, die Küchen herstellt.
An welches Wort habe ich wohl gedacht?

Kennt ihr wirklich diese Art von Situation?
Welche Arten von Na’vi-Wörtern habt ihr schon gelesen? — Ich würde gern eure Geschichten hören/lesen.

April 18, 2012

Vur teri Pxeya Tsmukan

Tse, kaltxì ma oeyä ayinanyu ayawne,

fìtrr new oe ayngaru muwivìntxu vurtsyìpit a txanreykolo’a hola zìsìtkam. Tse’a awnga ko ftxey fìvur a oe ralpìlmeng tuteor smayatson fuke…

Txo tsa’u ayngar smon, rutxe piveng oer :D


Vur teri Pxeya Tsmukan

Larmu krr a pxeya tsmukan serop txon’ongmaw mì fya’o a lu ngim nìtxan. Tsìk pxesmukan pähem ro hilvan a ftxey tìran ftxey slele, lu txukx sì lehrrap nìhawng… Lu tsapxesmukanur ngian tìomum teri aySeo Tsulfäyä, ha, pxefol sneyä Vultsyìpit ’ärìp nìftue fte sreykiver fya’ot a irveyk pxefor payfyafew lehrrap. Fya’ori mawlit stum ftem krra lew-sawnia tuteo lu ekxan a pxefeyä fya’omì.

Ulte pxeforu muwäpamìntxu Kxitx. Mipa smarit apxey tolatep a fì’uri po steri, taluna aysopyu terkup mì sakilvan nìtrrtrr. Slä Kxitx letwan lu. Po nìtsleng pxeforu plltxe san Furia pxengengal oheti ’ìlmuyawnìm, seykxel sì nitram. Taluna pxengenga fìtxan kanu luyu, rutxe mivll’uyan frapol stxeliot a ta ohe sìk.

Koak frato a tsmukanìl a lamu lewätea tute volin Vultsyìpit a to lahea pumo a fkeytok lu txantur. Vultsyìpìri frakrr zene yivora’ frafpeiot fpi sulfätu sneyä. Vultsyìpìri lu pxan tuter a lolätxayn Kxitxit. Kxitx ne utral a ro tew kilvanä tìran txula Vultsyìpit ta tseyä rìn ulte tsmukanur a koak frato tsat tìng.

Tsakrr muvea tsmukanìl a lamu txanewa tute pole’un futa new Kxitxit steykivi nì’ul. Pol volin tìtxurit a tsun teykivätxaw aylapot ta tìterkup. Ha Kxitxìl kxeltek tskxet ta kllpa kilvanä fte muvea tsmukanur tivìng tengkrr perlltxe san tsatskxel teykayätxaw sutet akerusey sìk.

Tsakrr Kxitx pxeyvea tsmukanur a ’ewan frato polawm, ngengal nuyew peut sìk? Tsmukan a ’ewan frato lamu txantslusama tsmukan ulte Kxitx mal ke lu por kaw’it. Tafral poanìl volin ’uot fte tsivun hivum tsatsengeftu luke fwa lu tsuksutx. Tsakrr luke fwa new, Kxitxìl poru tìng sneyä ’Aret Lewä.

Tsakrr, Kxitx neto ramikx fte tivung futa pxesmukan var sivop. Pxefo var fìfya tengkrr tìlenit lerawk ulte pxestxeliri Kxitxä ro’a pxefor. Kìmar lu fwa pxesmukan fìtsap hum fte sneyä tìkanne tivìran.

Tsmukanìri a’awve vamar sivop kintrro a’aw vaykrra pähem ne tsray alìm. Tsatseng pol sutx lahea tutanit a tsapohu poru lolu tìwäte. Nìlun, fa Rìnvultsyìp ke tsun po snivaytx fpeiot anusong. Tengkrr txerìng wätut atspawnang mì hllte, po salew ne zongtseng a tsatseng po peng nìwok teri sneyä säro’a apxa, sneyä txantura Rìnvultsyìp a kolanom ta Kxitx, sì teyngta pori pelun ketsuklätxayn lu.

Tenga tsatxon, lapol tsmukanit a koak frato lamok tengkrr po klltxeray sì herahaw. Lapol munge Rìnvultsyìpit ulte tsmukanìri a koak frato mun’i flewti nìsung.

Tse, ’awvea tsmukan slu säkanom Kxitxä.

Tsmukanìri amuve samop ne tsenge a kelku si nì’awtu. Fìtseng pori tskxet a tsun teykivätxaw keruseya sutet munge mìn a mì syokx pxelo. Tsìk eo poan srer ’evenge a ’awlie nolew muntxa sivi mawkrra poe tolerkup a fì’u tsmukanur prrte’ lu nìngay.

Tsalsungay, lam fwa poe ’efu keftxo sì wew, lam fwa poe ’ì’awn alìm. Hufwa poe tolätxaw ne kifkey ayruseyä, ke tok tsatsengit nìngay ulte fìtìfkeytokìri tìsraw si. Nìsyen, fwa slu lekye’ung talun tìtxanew luke sìlpeytswo, muvea tsmukan täpeykerkup fte livu ’awsiteng yawntuhu sneyä nì’i’a.

Tse, muvea tsmukan slu haya säkanom Kxitxä.

Slä tsmukanìri apxeyve hufwa Kxitxìl fwarmew zìsìto apxay, ke lu poru kea runtswo kawkrr. Nìsyen, tsmukanìl a ’ewan frato ’Aret Lewä ’amaku tìng ’itanur sneyä a krr poan slu koaktu nìtxan. Ulte tsakrr poan sko eylan akoak Kxitxur kaltxì si kä ’awsiteng pohu nìnitram ulte tìhusum ftu fìtìrey zama’u mefone nì’eng…


Srungìri peyä oe Blue Elf-ur irayo seiyi nìtxan!

April 12, 2012

Fmawno leNa’vi, II

Kaltxì ma eylan,

tewti, ke omum oel lunit slä pxaya tutel pìlokit oeyä frrfeien, tafral new oe pivlltxe ayngaru san irayo seiyi nìtxan sìk.

Fìtrr, lu oeru mipa fmawno ayngaru… tsaru tsun aynga tivìng mikyun fìtseng:



Tsenge fte fwivew aylì’ut a mì lì’fya alahe: dict-navi.com

Puk alu Kaltxì, ma Prrnen! a Alyara Arati ralpoleng.
fu mì senge alu learnnavi.org

Tstunwia ’upxareri mokriyä ta Alyara Arati ulte srungìri ’evengä te atan, oe meforu seiyi irayo nìtxan.

March 4, 2012

Lahea way akeftxo …

Kea ’upxare vospxìam, ngaytxoa, ma eylan.
Oe ’armìn… nìNa’vi sì nìfya’o alahe.

Krro krro, mipa tìrolit ralpeng na fìway akeftxo a new set ayngar wivìntxu …

… ulte ke omum oel teyngta pelun sa’u sunu oer fìtxan pxiset. Oe ke ’efeiu keftxo ki nitram. Slä tsayfneway a za’u ta *Ngälngì lu txanwawe fìtxan fwa oel ’efu tìkinit a ralpeng.

Fìwayur fko syaw Táim breoite go leor a slu Oe lu spxin nìtxan nìNa’vi a ta *pamtseopongu alu Skara Brae. Fìway peng awngar teri tìpängkxo mìkam sa’nok sì ’itan sneyä. Poanìri lu poru sngum. Tuté alahe yawne lu ’itanur ulte hrr aspuwin ’olawnìm fkol mesutet a kemo si nìkxanì wä swoka *säyìm alu tìmuntxa. Ha, ’itanìl omum futa sneyä yawnetut olo’ìl ’ayawnìm. Tìomummì peyä, stum livu sìltsan nì’ul txo poe täpeykiverkup…

Hufwa lu keftxo, sìlpey oe tsnì ayngaru prrte’ lìyevu.

ngal tarmok tsengpet fìtrro, ma nawma ’evan?
ngal tarmok tsengpet fìtrro, ma yawnea txe’lan?
teraron sì ayyayot syep, ma sa’nu akosman
ulte oeti heykivahaw, ’efu spxin nìtxan

ngal yalmom pewutsoti, ma nawma ’evan?
ngal yalmom pewutsoti, ma yawnea txe’lan?
yom fkiot atxumnga’ a ta soma txep za’u
ulte oeti heykivahaw, oe keftxo ’efu

ngal tasyìng sa’nokur peut, ma nawma ’evan?
ngal tasyìng sa’nokur peut, ma yawnea txe’lan?
oeyä tukrut sì ikranit, ma hì’ia sa’nu
ulte oeti heykivahaw, spxin oe längu

ngal tasyìng ngey yawntur peut, ma nawma ’evan?
ngal tasyìng ngey yawntur peut, ma yawnea txe’lan?
kxayla ’awkxit fte nìkmar zivängup tsaftu
ulte oeti heykivahaw, spxin nìtxan längu



Pxelì’uä tìoeyktìng:
Ngälngì ~ Irish Gaelic, Irische Sprache
pamtseopongu ~ (music) band, Musikgruppe
säyìm ~ bond, Verbindung

January 31, 2012

Way akeftxo …

… slä tengkrr teya ta *tìsìlpey
Lu tìralpeng ta tìrol alu When my love and I parted a ta *pamtseopongu alu Solas.

Tsari ke ’efu mi ye oe kaw’it slä krrfa kxawm slu sìltsan nì’ul.

krr a hum fìtsap moe,
lamu wew hufwe
krr a hum fìtsap moe,
tìyawn aketsukplltxe
hufwa oeri txe’lan tsngerawvìk
san ma yawntu, za’u oehu sìk.
neto molìn oe pota
ulte fwew txampayka

krr a hum fìtsap moe,
kea tsngawpay ke lu moer
nìawnomum, lu ngäzìka zìsìt apxay
yayol a mì utral sneyä mokrit reykerol
ulte tsawkeyä atanvi mì tampay tsurokx nìyol

tìhusumìri lu syä’ä – tìtsngusawvìk kelsar lu
slä nìmun ultxa sayi ngaya yawntu
kea syay ke tsun ’eykivì’awn oeta yawntut
ha pori txe’lan lu kilvan sì pum oeyä txampay lu



Melì’uä tìoeyktìng:
tìsìlpey ~ hope, Hoffnung
pamtseopongu ~ (music) band, Musikgruppe

January 30, 2012

Vur Eywa’evengta

Tse, kaltxì ma oeyä eylan.

Lu fìkrr zìsìtä nìmun … oe spxin lu.

Slä, ke tswa’ ayngat oel. Mipa vurit rongsrelngìmop ulte tsat poltxe keng oel fa mokri – tsìyun aynga stivawm futa oeri plltxe ontufa nìtxan. Tsari oeru ayngeyä txoa livu.

Lu vur leronsrel a tsivun ziva’u ta Eywa’eveng ulte txepro ta olo’ ayhapxìtu tsivun päpeng fìtsap. Tsun aynga tsat rivun nekll. Sìlpey oe tsnì tsari ayngaru prrte’ lìyevu.

Riti sì Fwäkì

Riti sì Fwäkì (mp3)

Ayfizayu plltxuye san» larmu krr a Ritil Fwäkìt ultxarun na’rìngä kxam nìsyayvi. Ritil stolawm fmawnit a Kali’weyal starsìm ftxìlora syuvet apxasul a ke lìm. Ke tsun Riti wivo sa’ut nì’awtu. Ha, po Fwäkìr pawm san ’awsiteng tsun oeng syuvet wivo. Krr a Kali’weya hum fte mipa mekret stivarsìm, kayä oe fte mivunge kalina syuvet. Kali’weyari nga nari si. Oer srung si nga srak sìk?

Srane sìk plltxe Fwäkì nì’eyng.

Ha, mefo pey.

Nì’i’a sneyä kelkut Kali’weyal txìng fte fwivew mipa mekret. Tsìk Riti kxll si ne kelku tengkrr Fwäkìr pereng san Kali’weya tätxaw a krr fwefwi sìk.

Po win fìtxan lu fwa Fwäkì ke tsun ’iveyng.

Riti pähem ne Kali’weyayä kelku, Riti txanew lu, Ritil yom li mìfa kelku luke fwa munge nì’awve. ’ìn po fìtxan – ke tse’a futa Kali’weya tätxaw. Sngap pol Ritit nìwin. Nemfa tokx sloan txum. Riti terkup.

Tse, kempe lolen? Ftxey Riti ftxey Fwäkì, pesu lu snumìna?

— Nìlun, po lu snumìna a Riti taluna fwäkì ke fwefwi, «sìk fìfya plltxuye ayfizayu.

January 15, 2012

’upxare a’awve zìsìtä amip

Kaltxì ma oeyä eylan ulte lefpoma zìsìt amip ayngaru nìwotx.

Lu oeru meylan a ke zola’u fìtsengftu, tafral, fratseng pxaw fìtsenge ke smon mefor. Ha, pole’un oel trram futa fyawìntxu mefor.
Lu tsenge a mì na’rìng a lok a tsaftu fko tsun tivìng nari ka tsray apxa. Pxoe tìran tsatsengne ulte kä nefä. Na’rìng fnu ulte hufwa ya wew lu nìtxan, tìlam a eltur mefeyä tìtxen si nìngay.

Tengkrr tsawke zerup, syolep oel fìrelit anusong:


Sìlpey oe tsnì ayngaru prrte’ livu.